Ann Edholm
ABSTRAKTA RUM FÖR LIVETS BERÄTTELSER
Ann Edholm är en förgrundsfigur inom den svenska abstrakta samtidskonsten. Hon målar stort och starkt reducerat med bara några få formelement på djupa, förtätade ytor. En målning av Ann Edholm är fysisk. Den känns i kroppen. Den går man in i.
Hon var 27 år när hon kom in på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Då hade hon redan gått på Konstfack keramik och glas, samt flera år på Gerlesborgsskolan i Stockholm.
Men det var ju konst jag ville hålla på med, säger Ann Edholm och berättar om sin snirkliga väg fram till Konsthögskolan (1981–86) men väl där, stabilt förvissad om att ha hittat rätt. (Och efter bara några år kom hon tillbaka som gästprofessor!)
– Det var fantastiska år med stor frihet, och lugn och ro att jobba, jobba. Det var ju också en sådan tid i början på 80-talet, man jobbade hårt. Men också en tid där gränserna mellan olika discipliner började lösas upp. Jag höll på mycket med skulptur och installationer, att bygga i rummet. Det syns fortfarande i mina stora målningar hur jag tänker i rum och arkitektur.
Under studietiden gjorde hon ett utbytesår i New York som fick stor betydelse för henne.
Senare, 1987, fick hon ateljéstipendiet PS:1 som innebar ännu ett år i New York. Då fick hon möjligheten att träffa konstnären Barnett Newmans änka Anna-Lee Newman. Barnett Newman (1905–1970) tillhör grundarna av den abstrakta expressionismen och är en av de konstnärer som Ann Edholm fortfarande är mycket intresserad av, både för hans verk och för hans politiska hållning. Här känner hon sig hemma.
– Jag har alltid målat abstrakt. Även när jag var liten gjorde jag mer abstrakta saker. Och visst kan man säga att jag är abstrakt expressionist, vad det nu är? Men det finns alltid ett innehåll i mina målningar. Oftast ett existentiellt. Titlarna är jätteviktiga.
I serien Tungan på Ordet – 28 mycket stora, strängt grafiska målningar – har Ann Edholm, med referenser till de 14 stationerna på Jesus Golgatavandring, gestaltat sitt eget livs vandring. Ett urval ur serien visades på Bildmuseet i Umeå förra året och är ett fint exempel på hennes förmåga att berätta i kraftfull abstrakt form.
De senaste tio åren har måleriet i mycket kretsat kring tankar runt hennes egen tyska bakgrund (Ann Edholms mor är tyska och kom till Sverige efter kriget), andra världskriget och de judiska deportationerna under nazismen.
– Jag läser mycket poesi. Rumänen Paul Celan och polacken Tadeusz Borowski är viktiga.
Båda har gestaltat upplevelser från kriget, Celans föräldrar dog i koncentrationsläger och Borowski satt som fånge i Auschwitz. Ett annat verk som inspirerat är Georges Didi-Hubermans Image malgré tout (1994) där han skriver om fyra fotografier från Auschwitz, tagna i hemlighet inifrån gaskamrarna ut mot träden och gården där de döda kropparna ligger staplade.
I Dalsland kommer publiken att mötas av flera verk med denna anknytning, som Ängarnas avlägsna grönska och den stora målningen Ettersberg. Den sistnämnda är namnet på den skog i Weimar i vilken koncentrationslägret Buchenwald låg. Ann Edholm har själv varit där och bott på ett närliggande slottshotell – där SS hade sitt högkvarter. Målningen består av en stor (240 x 315 cm) djupsvart yta av färg i lager på lager. Några få vita, asymmetriska inslag i ytterkanterna påverkar på ett avgörande sätt upplevelsen. Man vinglar till.
– Jag har försökt gestalta fallandet. Eller rättare sagt; sekunden av insikt om något förfärligt och oåterkalleligt. Det var verkligen ett fallande tillbaka i historien när det stod klart för mig vad slottet vi bodde på använts till under kriget, det visste jag inte när vi tog in där. En insikt om hur snabbt saker kan förändras.
Ann Edholm är född i Stockholm 1953. Hon bor och arbetar idag i en gammal skola i Lid utanför Nyköping. Hon har varit professor i måleri vid konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå. Är sedan 1999 ledamot av Kungliga Akademien för De Fria Konsterna. Hennes utställningsmeriter och representation på museer och gallerier i Sverige och utomlands är omfattande. Bland offentliga verk märks en mäktig textil ridå för ECOSOCsalen i FN-skrapan i New York. I den ser man den betydelsebärande kilen, en vass geometrisk form, som återkommer i Ann Edholms konst.
