Tillskärarakademin i Göteborg
DENIM – SOM NI INTE SETT DET FÖRUT
Museets samarbete med Tillskärarakademin i Göteborg består denna gång av en utställning med experimentella klänningar och hattar i denim. Det är resultatet av ett projekt som förstaårsstudenterna på Modist- och Skrädderiutbildningarna genomförde i våras. Projektet heter »Skala, volym och förskjutningar«. Med dessa tre ord som utgångspunkt skulle studenterna skapa en experimentell klänning, respektive två hattar med tydligt släktskap; en avantgardehatt och en ready-to-wear-hatt. Projektet startade med en individuell research, skiss- och formprocess som sedan förverkligades genom mönsterkonstruktion och hantverksmässig sömnad.
Materialet de fick använda var lika för alla; en ekologisk denim från Nudie – ett anrikt Göteborgsföretag som jobbar med jeans. Denim är ett material med många utmaningar, det är kraftfullt, oliksidigt och med tydlig struktur.
Projektet pågick under flera veckor och det var precis i uppstarten som skolan stängde på grund av corona. Studierna gick över till att ske på distans. Nu gällde det att jobba hemifrån.
– Det var nog det svåraste, att inte få vara på plats och inte ha tillgång till de redskap och material som finns på skolan, säger Tova Berg, student på modistlinjen. Men utifrån de förutsättningarna är hon nöjd med sitt resultat.
Tova Bergs avantgardehatt blev en hög V-formation, som två spiralformade spröt som strävar uppåt/utåt, och inspirationen hämtade hon från en bild på en väg som delade sig upp mot himlen. En bild från det moodboard hon gjort med utgångspunkt från de tre projektorden; skala, volym och förskjutningar. (I researchprocessen ingår att alla studenterna gör ett så kallat »moodboard« – ett inspirationscollage av bilder, teckningar, ord m m, utifrån hur de uppfattar uppgiften. I detta collage tar de sedan avstamp för sitt skapande.)
Men innan hon satte saxen i tyget, skissade hon tredimensionellt, det vill säga draperade och modellerade med olika kvaliteter av papper på ett frigolithuvud i full skala. På så sätt sökte hon sig fram till formen som hon ville ha den, och som hon sedan sydde upp i denim. Nåja, så enkelt gick det ju inte.
– Denim är ett väldigt tungt material och jag bygger ju min modell på höjden så det var en utmaning. Bland annat tog jag en pincett och drog ut vissa trådar ur väven. Jag lade också in en speciell typ av ståltråd i sidorna för att kunna böja formerna och få dem att stå uppåt, berättar Tova Berg.
För att ytterligare stärka upp mönsterformerna använde hon flera olika typer av mellanlägg i lager på lager.
Den tekniken använde också Pernilla Vesala, student på skrädderi, för att få formerna att stå upp i sin experimentella klänning. Hon valde ordet »förskjutning« som utgångspunkt och mer konkret har hon tänkt på skolios, det vill säga ett tillstånd då ryggraden är krökt åt sidan.
– Om man tänker sig att en klänning har skolios, hur skulle den se ut? Så började jag drapera på docka med olika typer av papper. Snabbt, upp och ner med olika idéer, utan att tänka så mycket. Från början blev det en form på vänster sida och sedan en form på höger sida av kroppen. Sakta knöt jag samman dessa. Sen kom frågan hur jag skulle få dem att hänga kvar på kroppen och att stå upp som en skulptur? Jag var tvungen att sätta in ett axelband. Formerna hålls upprätt genom alla mellanlägg och det grundarbete jag gjorde, säger Pernilla Vesala.
Att drapera på docka eller huvud i full skala och med papper i olika kvaliteter, är ett mycket spännande och förlösande sätt att söka sig fram till en design på, tycker både Tova Berg och Pernilla Vesala.
Sammanlagt är det tolv studenter som ställer ut: Tova Berg, Emelie Granqvist, Michelle Grund och Gustav Wulff från Modistlinjen. Joanna Lindqvist, Emelie Zoe Hellström, Johanna Lundgren, Lucia Paust, Linnea Rosvall, Clara Tybrandt, Beatrice Uhras och Pernilla Vesala från Skrädderi.
