Sju studenters arbeten
HUR EN FUL FISK BLEV EN JACKA … OCH ANDRA SKRÄDDADE BERÄTTELSER
Museets samarbete med Tillskärarakademin i Göteborg fortsätter. Den här gången är det sju studenter från Skrädderiutbildningens andra årskurs som ställer ut. De visar resultatet av ett projekt kallat Det Nya Hantverket.
De sju studenterna representerar olika grenar av den treåriga skrädderiutbildningen.
Ted Larsson, Isa Jungstrand
och Rebecka Wettermark
kommer från herrskrädderi. Emelie Brink Harrysson, Najma Yasmin
och Nadire Salihi
går damskrädderi och Rebecca Simonsson
är inriktad på klänningsskrädderi.
– Studenternas arbete bygger vidare på de erfarenheter de gjort under första årets studier. Uppgiften nu, har varit att integrera nya metoder och tekniker för att hantverksmässigt skapa nya plagg, berättar Lina Rosquist, lärare i experimentell mönsterkonstruktion på skolan.
I förutsättningarna har ingått att använda skolans laserskärare. En annan del har varit att utforska begreppet »experimentell mönsterkonstruktion« och integrera det i sin arbetsprocess. Projektet började med att varje student tilldelades en bild på en ful fisk som utgångspunkt och inspiration. Därefter följde en research-, skiss- och formprocess för att avslutas med mönsterkonstruktion och sömnad.
Ted Larsson
går på herrskrädderi och har gjort en vit ulljacka med anslående broderi- och applikationsarbeten. Ja, det är faktiskt äkta grönskimrande skalbaggsvingar (importerade från Asien) som han broderat fast på jackans övre del. Och runt nederkanten vajar skira, röda vallmoblommor i sidenorganza på tunna broderade stänglar i grönt.
– Jag fick en bild på en drakfisk, det är en randig fisk med en massa taggar som lever i tropiska vatten, berättar Ted Larsson och säger att han tyckte uppgiften var svår. Hur skulle en fisk kunna inspirera till ett plagg? För hans del blev lösningen mycket personlig.
– Min bror gick bort i en överdos för några år sedan. Så jag kopplade ihop de två: droger och fisken. Eftersom drakfisken är giftig och injicerar sitt gift med en massa sprutor över hela kroppen. Men hur skulle jag kunna göra något vackert av något som är fult och hemskt …? Alltså, jag gick från drakfisk till droger, och från droger till vallmo. Så är kopplingen. Blommorna och de gröna bladen är laserskurna. Hela jackan är väldigt skör. Det var viktigt för mig att det var äkta material och riktiga tekniker för att få fram den här skörheten som finns i livet, säger Ted Larsson.
Rebecca Simonsson
går klänningsskrädderi och har speciellt fokuserat på experimentell mönsterkonstruktion. Med den utgångspunkten har hon skapat sin lite flikigt geometriska klänning.
– Jag visste vilka former jag ville ha men visste inte hur jag skulle komma dit.
I traditionellt klänningsskrädderi utgår man från färdiga storleksmallar och justerar på dem. Men den här gången jobbade hon istället direkt på en docka och klippte fram formerna i brunt papper och vitt bomullstyg. På så sätt fick hon fram mönsterdelar att sedan klippa själva klänningstygerna efter.
– Det har varit jätteroligt. En teknik jag definitivt tänker återkomma till, säger Rebecca Simonsson som också sytt den korsettbas som klänningen vilar på.
Emelie Brink Harrysson
går damskrädderi och har också experimenterat med konstruktionen. Koffertfisken har varit utgångspunkten för hennes research. Den har små skira fenor med tydliga veck och en hård solid kropp. Hon har tolkat den i en cremevit ullkappa med detaljer i korallrosa siden. Ärmarna är speciella, de är plisserade.
– Fenorna förde mina tankar till plisseringar och det har jag alltid varit intresserad av så det bestämde jag mig för att experimentera med. Kappan är sydd till henne själv och hon har jobbat mycket med passformen, det vill säga mönsterkonstruktionen.
– Det är svårt att hitta mallar med bra passform över storlek 50. Då är det bättre om man ritar mönstret själv från grunden, säger Emelie Brink Harrysson.
Läs mer: www.tillskararakademin.se
