Marie Capaldi
MED FASCINATION FÖR DET DUBBLA
Idag har enäggstvillingarna Hedvig och Sunniva hunnit bli 28 år och bor inte längre hemma. Deras mamma, konstnären Marie Capaldi, som målat av tvillingdöttrarna från första dagen de kom hem från BB, får nu oftast nöja sig med bildmeddelanden på telefonen. För måla dem, det gör hon fortfarande.
– Jag har alltid varit fascinerad av symmetri och av tvåtal. Det är spännande med speglingen också. Redan på Valand målade jag ofta två av samma, säger Marie Capaldi.
Hon visar några målningar från den tiden, och visst stämmer det. Det är två av varje sak och varje person på målningen. Vilken lycka det då måste varit att få tvillingar?
– Ja, jag har verkligen blivit bönhörd! Jag är själv ensambarn, men ända sedan jag var liten har jag velat ha tvillingar. Jag ville också bli konstnär och gifta mig med en konstnär och bo i ett rosa hus på landet. Och allt det där har jag ju fått! säger Marie Capaldi och ser härligt jätteglad ut.
Maken heter Jarl Ingvarsson och han är hennes medutställare i Dalsland (se annan intervju). Tillsammans huserar de i ett stort hus i Sparsör utanför Borås. Jarl har sin ateljé i suterrängplanet och Maries ligger två trappor upp med strålande utsikt över Öresjö.
Det nära och vardagliga, människor och händelser runt omkring, är Marie Capaldis huvudsakliga motivvärld. »En skicklig och känslig kolorist som med små medel skapar förtätade bilder«, skriver Dan Backman i en träffande recension i Svenska Dagbladet 2018, och önskar sig ännu fler målningar av tvillingdöttrarna; »Ju längre hon håller på desto intressantare blir det.«
Tvillingflickorna, bredvid varandra och i likadana kläder, är det motiv man omedelbart förknippar med Marie Capaldi. Det har följt henne genom åren och pågår fortfarande. På väggen i ateljén hänger många porträtt av döttrarna. Men nu är de vuxna kvinnor (båda är konstnärer) lika som bär med svartsminkade ögon och röda läppar, men med lite olika frisyrer och inte alltid tillsammans.
– Den första målningen av dem gjorde jag direkt när jag kom hem från BB. Det var ju så konstigt alltihop, att jag skulle få enäggstvillingar. Sen har jag inte kunnat sluta, det är fortfarande så intressant. Och nu är de väldigt lika mig när jag var i den åldern. Då blir det ännu mer konstigt – som att träffa sig själv i dubbel upplaga! Ytterligare en dimension som är fascinerande.
Katter. Gulliga, med vita klappvänligt gosiga pälsar och klara uppspärrade ögon, är ett annat kärt motiv.
– Jag gillar att måla olika texturer.
Liksom solrosor. Ja, här finns till och med en målning av Karin Larssons broderade solroskudde.
– Jag såg den i Dalarna. Och vi har bott hela familjen i Carl och Karin Larssons lägenhet i Grez en period. Det var inspirerande!
För att inte tala om tårtor – det har hon också målat. Tårtor med cocktailbär på pastellfärgad marsipan och rinnande choklad på fluffiga berg av grädde.
Inte konstigt. Marie Capaldi är utbildad bagare. Gick på Ester Mosessons gymnasium i Göteborg och jobbade som konditor och på posten innan hon hade åldern inne för att söka till konstskolor. För det var vad hon hela tiden önskade. Konstnär eller präst, däremellan stod det. Men först efter förberedande konststudier och tre år på Konstfack kom hon till Valands konsthögskola i Göteborg (1985–1990) och möttes av tvärsäkra deklarationer: »Här målar vi INTE som Göteborgskoloristerna!«
Det minns Marie Capaldi, för Göteborgskoloristen Inge Schiöler var och är hennes absoluta favorit. Hon blandar gärna in lite Schiölerblått och starkt lila i sitt eget måleri. Hon räds inte heller det söta och gulliga.
– Kan man fortfarande vara allvarlig och måla med rosa och grönt? Det är det jag håller på att undersöka. Man måste tillåta sig att måla fult och alldeles för gulligt. Att inte vara rädd för att göra fel. Man måste våga för att det ska hända något, säger Marie Capaldi.
